miljö Väderencyklopedin 2 – Rätt kläder i rätt väder Det är för varmt, för kallt, för regnigt eller för blåsigt… Vädret bestämmer hur vi klär oss, och det handlar inte bara om sunt förnuft. 1 min
miljö Väderencyklopedin 3 – Årlig fördelning av nederbör... Nederbörden varierar från en region till en annan. Närheten till ekvatorn och till havet, samt årstidsmässiga förändringar har en avgörande betydelse. 1 min
miljö Väderencyklopedin 2 – Ytavrinning och infiltration Vatten som inte sugs upp av marken rinner längs sluttningar tills det når bäckar, floder och sjöar. Sedan spolas det ut i haven. 1 min
miljö Väderencyklopedin 2 – Krympande istäcken Många oroar sig för det minskande istäcket vid Nordpolen, vilket har minskat med 20 procent runt Grönlands kuster de senaste 30 åren. 1 min
miljö Väderencyklopedin 2 – Årsringsdatering Det går att förutsäga hur träd kommer att växa under framtidens klimatförhållanden genom att titta på 4 000 år gamla tallar. 1 min
miljö Väderencyklopedin 3 – Att förhindra malaria Klimatstudier kan användas för att förhindra feberepidemier eller förutsäga utbrott av kolera och malaria. Sådan forskning pågår redan när det gäller malaria. 1 min
biologi Vår kropp – Skelettet Hela kroppen är full av ben. Och alla ben tillsammans kallar man för skelettet. Utan skelettet som inre stomme skulle vår kropp falla ihop som ett tält utan tältpinnar. 3 min
biologi Vår kropp – Matspjälkningssystemet Vad händer egentligen med maten när den har stoppats i munnen? Man tuggar den, naturligtvis. Professor Lunatus berättar vad som händer sen. 3 min
biologi Vår kropp – Blodomloppet I dag ska Professor Lunatus prata om blod. Närmare bestämt något i vår kropp som kallas blodomloppet. 4 min
miljö Väderencyklopedin 3 – Beaufortskalan Det finns två sorters vindar: geostrofiska vindar, och ytvindar, som vi kan känna. 1 min
miljö Väderencyklopedin 2 – Richterskalan Richterskalan används för att mäta styrkan hos jordbävningar. Den utvecklades 1935 av Charles Francis Richter för att klassificera jordbävningar i Kalifornien. 1 min
miljö Väderencyklopedin 2 – Vågerosion 250 miljarder ton materia lossnar från våra kuster varje år, till följd av ett naturfenomen som kallas vågerosion. 1 min