Energibärare

Grundelementet i alla organiska föreningar är kol. Nästan all världens kol lagras i litosfären, och det är också därifrån som fossila råmaterial utvinns. Men kolet finns också i atmosfären, biosfären och hydrosfären. Man brukar dela in kolets kretslopp i det korta och det långa kretsloppet. Korta processer kan pågå allt från några timmar till några tusen år. Exempel på sådana processer är fotosyntes och utjämning av koldioxidbalansen i vatten och luft. Det långa kretsloppet innefattar geokemiska processer som sedimentation, diagenes, metamorfos, vulkanism och vittring. Det är genom dessa processer som de fossila råmaterialen bildas.

7 min

Avsnitt 2 av 5 ur filmen "Energibärare - Fossila råmaterial" Bildandet av kol kallas för inkolning. Det hela börjar med att döda växt- och djurdelar bildar ett lager av organiskt material på havets botten. Med tiden täcks de över av lera och sand, och utsätts för ett allt högre tryck. Först bildas ett skikt med torv. I takt med att skiktet försluts av fler lager med lera sjunker syrehalten. Samtidigt ökas trycket, och temperaturen stiger. Skiktet förtätas, och omvandlas till brunkol, och sedan stenkol. Slutligen bildas den allra mest täta formen av kol, antracit.  Merparten av världens energibehov täcks av fossila bränslen. Det är bränslen som är baserade på organiska kolföreningar, och som finns begravda djupt ner i marken. De är mycket rika på energi, men förbränningen av dem har en baksida – den frigör så mycket koldioxid att världen sakta värms upp.

5 min

Avsnitt 3 av 5 ur filmen "Energibärare - Fossila råmaterial" Torv bryts i dagbrott och används bl.a. för lokal energi- och värmeutvinning. För att kunna bryta torven måste marken först dräneras. Därför gräver man diken. I dem kan vattnet rinna undan. När marken torrlagts bryter man först de yttersta skikten. De innehåller endast lågförmultnad humus och vittorv. Där under ligger svarttorven, det äldsta torvskiktet. Svarttorven har kommit längre i inkolningskedjan och har ett högre värmevärde. Brunkol bryts i dagbrott i Europa. Vid brytning i Tyskland förekommer huvudsakligen två anläggningstyper: Antingen en kombination av skovelhjulsgrävmaskin och s.k. ”absetzer”, eller ett system av transportbryggor. Brunkolsdagbrott innebär stora ingrepp i landskapet. Stora områden måste röjas under arbetet. Hela orter måste omlokaliseras och förstöras - utplånas helt av grävskopor. Detta leder ofta till konflikt med ortsbefolkningen. För att kunna bryta brunkolet, måste man först leda bort vatten, det vill säga man sänker grundvattennivån i området. Först därefter kan man börja gräva. Merparten av världens energibehov täcks av fossila bränslen. Det är bränslen som är baserade på organiska kolföreningar, och som finns begravda djupt ner i marken. De är mycket rika på energi, men förbränningen av dem har en baksida – den frigör så mycket koldioxid att världen sakta värms upp.

6 min

Avsnitt 4 av 5 ur filmen "Energibärare - Fossila råmaterial" Olja bildas genom geologiska processer. Organiska sediment på havsbottnen bildar rötslam, som sedan pressas till oljeskiffer. När temperaturen och trycket stiger bildas korta kolvätekedjor i flytande form – olja. Oljan samlas i ytnära fickor i marken, som är enkla att nå. Oljan kan utvinnas med pumpar på land eller vid oljeplattformar ute på havet. Det går också att utvinna olja ur oljesand, men det kräver stora mängder vatten och är därför en stor miljöbelastning. De fossila råmaterialen har varit en förutsättning för det moderna industrisamhället. Men de innebär en stor miljöbelastning, och en av mänsklighetens stora utmaningar är att hitta vägar för att effektivisera användningen av dem, eller helt ersätta dem.   Merparten av världens energibehov täcks av fossila bränslen. Det är bränslen som är baserade på organiska kolföreningar, och som finns begravda djupt ner i marken. De är mycket rika på energi, men förbränningen av dem har en baksida – den frigör så mycket koldioxid att världen sakta värms upp.

8 min

Avsnitt 5 av 5 ur filmen "Energibärare - Fossila råmaterial" Naturgas bildas genom geologiska processer. Organiska sediment på havsbottnen bildar rötslam, som sedan pressas till oljeskiffer. När temperaturen och trycker stiger bildas korta kolvätekedjor i gasform – naturgas. Gasen samlas i ytnära fickor i marken, som är enkla att nå. Naturgas går att utvinna på flera olika sätt. Det finns bundet i naturgasskiffer, grundvatten och is. De fossila råmaterialen har varit en förutsättning för det moderna industrisamhället. Men de innebär en stor miljöbelastning, och en av mänsklighetens stora utmaningar är att hitta vägar för att effektivisera användningen av dem, eller helt ersätta dem.   Merparten av världens energibehov täcks av fossila bränslen. Det är bränslen som är baserade på organiska kolföreningar, och som finns begravda djupt ner i marken. De är mycket rika på energi, men förbränningen av dem har en baksida – den frigör så mycket koldioxid att världen sakta värms upp.

3 min