
4 min
Varför ska jag läsa den här boken och se den här filmen? Ibland vill någon veta nyttan med att ta del av berättelser. Men för att förstå värdet av humaniora behövs ett brett synsätt. I kombination med samtal öppnar litteraturläsning och filmtittande för en ökad förståelse för sig själv och världen vi lever i. Litteratur och film kan ge oändligt med nya infallsvinklar och ökad inlevelseförmåga för andra människors situation. Och det är värdefullt när det övergripande målet i skolan är att utbilda människor till att leva och fungera i en demokrati.
Insikten om vikten av att tänka kritiskt, självkritiskt och empatiskt har rötter från Sokrates, Aristotoles och Seneca. Tveklöst finns mycket att lära och lära ut om att analysera text och film, och om berättartekniska knep inom skrivande och filmproduktion. Finns det något som eleven tycker om, inte tycker om? Finns det något som inte går att förstå? Går det att se ett mönster i berättelsen? Vad berättas i bilder, vad berättas i text? Hur används ljud och tystnad i berättelsen? Skiljer det sig i bok och film?
Skönlitteratur och spelfilm har ett längre liv än läroplanerna som förnyas anger hur skolan ska arbeta. I Lgr 11 angavs i kursplanen i svenska ”Texter som kombinerar ord, bild och ljud, och deras språkliga och dramaturgiska komponenter.” och i engelska ”Filmer och dramatiserade berättelser för barn och unga" och ”Skönlitteratur och annan fiktion även i talad, dramatiserad och filmatiserad form”. I LGR 22 nämns "texter som kombinerar ord, bild och ljud" och "Språkliga och dramaturgiska komponenter samt hur uttrycken kan samspela med varandra, till exempel i filmiskt berättande." I Gy25 anges i svenska t.ex. centrala motiv, berättarteknik och stildrag i fiktivt berättande och kritisk läsning av texter från olika källor.
Nedan ser du många böcker som blivit filmatiserade. Urvalet passar olika åldrar i mellanstadiet, högstadiet eller gymnasiet beroende på individuell kunskapsnivå.